17-23 augusti
Påväg till Lake Nakuru körde vi upp på höjderna och landskapet bar helt annorlunda, mycket grönare.
Lake Nakuru i sig var superfint och det är känt för sina noshörningar. Vi kom sent pga mycket trafik och hade bara 1,5 tim innan det blev mörkt så vi trodde det var kört. Men inte då! På den korta tiden han vi se svart noshörning (som är grå), stora lejon och ungar samt en leopard på långt avstånd. I och med det hade vi sett alla Bigg five! Lejon, vattenbuffel, noshörning, elefant och leopard. Såg faktiskt allt utom elefant (som inte finns här) på den timmen innan det blev mörkt. Mer än nöjda och helt slut checkade vi in på Lake Nakuru lodge med utsikt över dalen och sjön.
Åt frukost när det fortfarande var mörkt ute och sedan hann vi med en kort gamedrive till medans det ljusnade. Såg bla. en vit noshörning (som också är grå) samt en leopard till. Sedan åkte vi mot Masai Mara! Visade sig snabbt att Mikael ätit något dåligt till frukost och han led sig igenom 5 timmar i en varm och väldigt skumpig bil med några kräk stopp. Ingen höjdare. Speciellt inte som de sista sju(!) milen är helt sjukt dålig grusväg. Mamma o pappa tog en kvälls drive medans jag höll stackars Mikael sällskap på rummet. Keekorok lodge är Masai Maras äldsta och ligger mitt ute i parken utan stängsel runt! Dessutom har den en hippo pool med massa flodhästar och en krokodil.
Nästa dag hade Mikael piggnat på sig som tur var så då var det en heldag i parken som gällde igen. Hade dock inte beställt någon lunchlåda eftersom vi inte visste hur det skulle gå med Mikael. Jag o mamma frågade vänligt men bestämt om vi kunde ta med oss lite grejor från frukostbuffén att äta till lunch. Alla är galet snälla och passar upp på en som man vore en kunglighet, men här blev det lite kortslutning. Kökschefen såg helt förtvivlad ut och förklarade att de hade rutiner för lunchen, och nu följde vi inte dem. Och vi förklarade att det brydde vi oss inte om, vi ville bara ta lite mackor, ägg och frukt till lunch. Tillslut fick vi nådigt tillstånd till det 🙂
Anledningen till att lunchlådan var viktig var att vi ville åka till Mara floden, där den kända korsandet av floden av gnuer händer. Nu ville gnu eländena inte hoppa över floden och bli uppätna av krokodilerna just denna dag, men vi hade ändå en grym dag och såg massa spännande saker. Fler lejon, massa gnuer, högar med flodhästar, krokodiler och elefanter. Landskapet här var mer som man föreställer sig safari med stora slätter med gult gräs och smala bilstigar att köra på.
Firade dagen med ett dopp i (vanliga) poolen och ett glas vin i solnedgången med utsikt över flodhäst poolen. Sämre kan man ha det!
På morgonen försökte vår snälla men slöa guide smita undan en sista game drive men den lätta gick vi inte på. Fick en grymt fin morgontur i sval o härlig luft med soluppgång och alla luftballongen (som man kan åka för 5000 SEK!!) över savannen. Såg även lejon, en leopard i ett träd och två geparder som såg ut som de skulle jaga men de gjorde de aldrig. Efter en stor frukost packade vi ihop och stålsatte oss för 7 mil grusväg igen.
Efter vår tripp tyckte vi att Kenyaner i allmänhet var det mest vänliga, trevliga o genuint omtänksamma folk man kan tänka sig. Alla var verkligen sjukt snälla jämt. Stor kontrast mot Tanzania där vi uppfattade folk som slöa och ointresserade i allmänhet, även om de inte var otrevliga precis. Sen finns det ju undantag överallt såklart. Säkerhetsläget i Kenya är väl lite sämre än Tanzania.
Vi hade två dagar kvar innan föräldrarna skulle flyga hem, var rätt trötta på Nairobi så chauffören släppte oss i lake Naivisha istället där vi bodde på ett enkelt guesthouse två nätter. Var på de lokala shopping centret samt på Elsamere som var författaren Joy Adams (som skrev Born free om lejonet Elsa) hem. Där fick vi aftornoon Tea och kollade på apor. Jag o Mikael gjorde en ordentlig utrensning av väskorna med så mamma o pappa hade en hel väska med hem med bara våra prylar, och lite souvenirer då.
Sista dagen blev lite stressig när vi hittade en lägenhet i Karlskrona som vi ville hyra. Ägaren var väldigt skeptisk till mitt knastriga telefonsamtal från Kenya, men med hjälp av snälla kollegor som stack iväg på visning och efter många otäckt fjäskiga mail så fick vi den. Så nu är vi inte ens bostadslösa längre!
Tog iallfall en taxi tillbaka till Nairobi, sov några timmar på ett flygplatshotel innan vi vinkade av föräldrarna Svensson mitt i natten. Mikael och jag sov några timmar till innan vi skulle ta en två dagars bussresa till Dar es Salam. Kom dock plötsligt på att vi inte kände för det så åkte till flygplatsen, satte oss på ett cafe med wifi och bokade två flygbiljetter till Dar istället.
Susann Svensson säger:
När jag nu läst är jag tillbaka hos er, så målande beskrivningar helt underbart. PS lite stolt över mitt lejonkort ?.
31 augusti, 2016 — 22:53