Kategori: Nordamerika (sida 2 av 7)

4- 13 oktober

Efter två nätter i Chattanoga var det dags att dra vidare. Vi hade gäster på ingång till Nashville 20 mil norrut. Mikaels syster och svåger med entourage samt vår kompis Rebecka skulle åka med oss i två veckor framöver. Vi hade kollat hotell hur länge som helst, men det var nån stor konsert i stan så ALLT var fullt. Han boka ett hotell som blev avbokat, en lägenhet som vi avbokade efter att ha läst riktigt dåliga kommentarer, innan vi landade på ett motel lååångt utanför stan påväg förbi flygplatsen. Ingen har sagt att det alltid är enkelt att resa! Men var helt ok boende iallafall. Efter vi checkat in åkte jag till flygplatsen och hämtade Rebecka som varit och hälsat på släktingar i andra delar av USA, medans Mikael och Oliver väntade på motellet och tog emot de resterande gästerna.

Nästa dag shoppade vi lite på närliggande köpcentret. Lite halloweengrejor bl.a. och lite kläder till Oliver.

På eftermiddagen åkte vi in till Nashville centrum och strosade runt och kollade på allt liv och rörelse. På Broadway var det full kalabalik hela dagen med tusentals lite fulla och mycket glada turister och countryentusiaster som skrålade ikapp på ställen som Honky Tonk central, Rock Bottom Restaurant & Brewery och Crazytown. Gick förbi Ryman auditorium och gick och lärde oss allt om country historia på Country Music Hall of Fame. Lite middag på det så var den mycket trevliga dagen slut.

 

Vi hade bokat biljetter till liveradioprogrammet och showen The Grand Ole Opry som har sänts sedan 1925 och är USAs äldsta radioprogram. Westernfocus såklart! Åkte tidigt och hann med en shoppingrunda och lite mat på en gigantisk köpcentrum innan det började. Hade såklart noll koll på obskyra amerikanska westernstjärnor men var kul att gå på liveradio och fin gammal lokal.

Nästa stopp på rutten var Memphis. Vi stannade vi en av många inbördeskrigsmonument och läste om slag och kollade på kanoner. Var dock så smällhett så ville inte vara ute i solen länge med Oliver, eller själva. När det bar dags för lunch ville vi naturligtvis äta riktig ”southern fare” och då passade det utmärkt med ett besök på Catfish Cabin utanför Jackson, Tennesse. Gick al in med fried catfish, räkor och hushpuppies, som är en slags friterade majsbollar. Var otippat gott alltihop och trevligt ställe. Dock med massa locals med pickuper med klistermärken med sydstatsflaggan och Trump. Då kolesterolnivåerna i blodet nått nya rekordnivåer var det dags att köra vidare till Memphis.

Hade hyrt en stor lägenhet mitt i Memphis centrum som var superfin och vi installerade oss i. Nästa dag var min födelsedag och jag blev väckt med presenter, gos och kakor!

Sedan stod Elvis och Graceland på schemat! Var ytterligare en riktigt varm dag så när vi bilat till Elvis gamla residens i utkanten av Memphis började vi med lunch på luftkonditionerad restaurang. Vi bokade biljetter till den vanliga turen som involverade Elvis bostadshus och trädgård. Fanns massa extra med museum och utställningar, men så intresserade är vi inte. Sedan bar det av med komplexets egna bussar till själva huset som låg på andra sidan vägen. Man fick inte ha barnvagn och vi fick strikta order om att gå runt i huset en viss ordning, med en guide. Själva huset var faktiskt riktigt coolt! Inte så stort men alla rum var väldigt speciella! Fanns även mycket att se ute och i byggnader runt omkring. Även Elvis grav och hans föräldrars var här.

Efter en heldag på Graceland köpte vi god mat, åkte hem och hade lite halloweenfest och firade Jennys födelsedag.

Nästa dag var det Memphis stad som gällde. Vi insåg att de stora sevärdheterna var Missisippifloden, ankor på Peabody Hotel och huvudgatan Beale street. Ankorna var först ut! Då är det alltså den kända ”Duck march” som innebär att på lyxhotellet The Peabody bor det ett antal ankor, de bor på taket på kvällen och natten, i sitt glas och marmor palats. På morgonen hämtar de av sin ”Duckmaster” och går själva in i hissen, där de åker ner till lobbyn och marscherar ut på röda mattan för att sen hoppa i fontänen. Och där simmar de sen runt hela dagen innan det är dags att gå tillbaka igen. Den absolut märkligaste sevärdheterna vi sett ever.

Sen var det fri lek med att strosa på Beale street, kolla i affärer och känna in atmosfären. Jag och Rebecka hittade lunch på Blues city café. En riktig sylta med sjukt trevlig personal och grymma räkor! Sen fick vi rusa för att hinna träffa de andra innan vår flodbåtstur.

Floden här utgör gränsen mellan Tennessee och Arkansas och har länge utnyttjats som transportled. Går även nu gigantiskt många pråmar upp och med för floden som fraktar allt möjligt. Förr var det mycket bomull såklart! Var en mycket entusiastisk guide som berättade allt och lite till medans vi åkte upp och ned för floden med en gammal inbyggd ångbåt,  Memphis Queen.

Memphis är vårt första besök i det som kändes som en annan del av USA. Staterna utmed Missisippifoden. Här är fattigdomen utbredd, arbetslöshet och kriminalitet hög och det är traditionellt stora motsättningar mellan olika etniska grupper. Inte så man var rädd för att gå på gatan på dagen, men känslan är helt annorlunda mot öst- eller västkust USA.

Nästa dag gav vi oss av tidigt då vi hade långt att köra. Vi valde den fina Natchez Trace parkway istället för motorvägen. Vägen går genom fina gröna landskap och följer en gammal handelsrutt som använts av slavhandlare, militärer och tidiga bosättare. Då vi hade drygt 6 timmars körning så blev det inte många stopp. Men en cypressumpskog hann vi stanna och gå en sväng i, samt ett riktigt bra grillhak utanför någon stad. Var sen kväll innan vi kom fram till Natchez Grand Hotel. Efter lite strul med rummen somnade vi sött.

 

Nästa dag började med frukost på hotellet. Då detta var lite finare hotell än vad vi är vana vid hoppades vi på att slippa plastbestick och engångsartiklar. Men förgäves! På Grand Hotel i en populär turiststad serverar de frukost på papperstallrikar med plastbestick och kaffe i Styrofoam mugg. Alltså suck! Både för upplevelsen och miljön.

Ägnade fm åt att utforska Natchez som är en liten fin stad som ligger utmed floden och har massa fina historiska hus. Efter att flanerat runt kvarteren och kollat några affären åt vi pasta till lunch innan det var dags att hoppa i bilarna och köra vidare. Hade bara en relativ kort körning på två timmar över floden till Lafayette i Louisiana.

Lafayette i Louisiana är definitivt så djupt in i Amerikanska södern man kan komma, på gott och ont! Väldig speciellt med bred dialekt, speciell mat och franskt arv. Sen träskmark och krokodiler på det! Vi bodde på ett ganska sunkigt motel som luktade mögel utanför centrum tillsammans med fler motel, bensinmackar och snabbmatshak. På kvällen tänkte vi promenera och hämta mat på närmsta restaurang som låg typ 100m bort. Tog dock inte lång tid innan vi insåg att det inte gick att gå dit! Fysiskt omöjligt om man inte ville gå på tungt trafikerad väg utan trottoar, eller gena genom högt gräs i mörkret med stor risk för giftormar. Så typiskt USA! Fick bli bilen och en omväg på några km.

Nästa dag gick vi på Vermillionville historical center sol var en slags historie- och kulturby med massa gammal hus i traditionell stil, utställningar om natur och skådespelare som ”jobbade” mitt i detta. Intressant!

På eftermiddagen var vi inne i centrum som var ganska avfolkat. De flesta affärer ligger nu i köpcentrum utanför stan, vilket är sjukt deppigt och vanligt i USA. Hoppas inte Sverige blir likadant snart. Men vi hittade ändå glass och några trevliga affärer! Var vääääldigt varmt med. Fick höra talas om en festival nästa dag, festival acadien et creole. Fransk mat- och musikfestival från södra Louisiana.

Nästa dag var vi uppe tidigt för att gå på festivalen! Acadiens är en folkgrupp som härstammar från franska kolonister på 1600- talet, och Creole härstammar från de afrikanska kolonierna men med inblandning av alla folkslag som bodde där. Så i huvudsak en fransk/afrikansk kolonial festival med såklart amerikanska inslag. Intressant, gott o livat var det iallafall!